Jaha, klockan är halv ett och jag kan inte alls sova... känner mig alldeles för rastlös, trots att jag är trött... Kanske har att göra med att jag sovit med Micke varje dag under min semester på fyra veckor.. Det är lite svårt att vänja av sig nu när man är tillbaka på jobbet igen. Hur ska jag kunna sova utan hans armar om mig hela natten? Jag har ju vant mig...

Aja, på onsdag slutar jag klockan tre, så då ska vi passa på att ses. Två nätter ensam är nog bara nyttigt för mig, för det känns jobbigt att börja bli så beroende av någon... Eller ja, sovsällskap-beroende i alla fall.


Älskling :)


Janne och Micke, bröder i ett nötskal.

Pratade med Zandra idag, och en bekant till henne hade hittat en liten kattunge som någon dumpat i ett soprum. Vem fan gör det??? Som tur är så ska Zandra ta hand om honom tills hon kan hitta ett nytt hem. Han är bara fyra veckor, inte ens mogen att lämna sin mamma än, men han kommer förhoppningsvis må utmärkt med hjälp av mjölkersättning :)


Vem har mage att lämna den här lilla parveln helt ensam i ett soprum för att dö???


Så söt...